Fria vägar ut

Stockholm, Maj skymning faller
Jag lyssnar inte längre, jag stänger fönstret
Inget värt nåt som inte inger hopp
Jag rusar inte längre erat lopp
Jag står kvar, ser ingen plats för mig i mönstret
Jag gömmer mig
Jag värjer mig

Men när sommarn kommer flyr jag över haven
Åk med mig till ett annat land
För som du sa
Det är dags att dra


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0