vart ska jag ta vägen?
Jag har så många drömmar, planer och visioner om vad jag ska göra med min vardag och mitt liv. Men allting känns så utspritt. En dröm är att resa och jobba ensam utomlands med sånt jag drömt om i evigheter. Men samtidigt vill jag resa med vänner och familj. Jag vill ha ett fast jobb men är rädd för att fastna där. Jag vill vara mer engagerad i tex. samhällsfrågor, politik för det är viktigt att vara med och påverka samhället man lever i.
från det större som att vara volantär arbetare i ett främmande land och rädda eller göra vardagen bättre för andra människor som inte har lika lätt som vi. Rädda utrotade djur. Bli en lite green peace nörd som vill rädda denna planet och som klänger sig fast vid ett träd för att rädda det. Men även det mindre som att ta hand om mig själv, börja träna och skapa mig en bra och fungerande vardag, kanske börja plugga till polis?
Ja.. Och mitt i allt detta ska man försöka hitta det som är rätt, det som känns rätt i magen och hjärtat. Men jag känner mig rätt så vilsen. För mycket att välja mellan för många vägar att följa.
Så snart håller jag på att spricka!
Vart ska jag ta vägen?
hiding my heart
Ibland sitter jag och undrar vad jag gör här och andra dagar är det självklart. Jag köper bara mer och mer skivor som har blivit min drog. Jag träffar sällan människor i min egna ålder och jag känner mig gammal och tråkig när jag väl möter ungdomar som jag. Jag känner mig ibland handikappad när jag sitter där som ett fån och inte vet vad jag ska säga eller hur jag ska uppföra mig och vara social.
jag känner mig barnsligare än någonsin där jag sitter och skrattar åt barnens fisar vid matbordet och deras barnsliga skämt. men samtidigt kan jag inte heller tycka annat än att många ungdomar bör växa upp lite mer . Men vart fasiken ska jag passa in?
Sing when I’m broken and I’ll sing when I’m free
Words can be strong, like the beating drum
Like ten thousand voices that call together
A is the ailment, and B makes it better
C is creating your life in letters
a heart like yours in a time like this
Du underbara människa!
will you talk
sin sorg i armarna
man måste härma dom
som orkar
dom som fortsätter ändå
Ingen annan skulle förstå och ingen annan skulle gå
en meter för mig, jag behöver dig.
man måste bära
en rymd på axlarna
man måste härma dom som vaknar
och vet vad dom vill ha
life is life
You've got heart and you go in your own way
On my last night on earth,
I won't look to the sky,
Just breathe in the air,
And blink in the light.