longday

Här sitter jag första dagen på lovet och stinker vitlök. Jag beundrar verkligen den som vågar komma nära mig nu eftersom att jag ätit vitlöksbröd fyra dagar i rad! hahah

Jag åt årets första mjukglass med en vän från en annan tid. Det var länge sen och på många sätt oförståligt att en människa var en så stor del av mitt liv förut. Jag blir nästa rädd av bara tanken att släppa in någon annan på samma sätt igen. Men det är sådan kärlek är, riskfylld och oförutsägbar, men också underbar.

Jag kommer alltid sakna dig, men jag är redo att släppa. Jag är redo att släppa din hand och låta dig leva ditt för jag vill nu leva mitt liv. Så nu säger jag för sista gången med gråten i halsen men blicken uppåt och framåt

Hej då min vän