Hoppet är det sista som lämnar människan.
Jag ser mig omkring svart, svart som natten.
En strimma ljus som sipprar in genom den smala springan i dörren.
Jag fäster min blick på ljuset.
Det är konstigt det där med ljus.
Ljus tränger sig alltid in i de mörkaste vrår.
Och tvingar mörkret att dra sig tillbaka och kapitulera
Precis som det alltid kommer att göra
kommer även min blick alltid att dras till den strimma ljus som tränger sig in genom dörren.
En strimma ljus som sipprar in genom den smala springan i dörren.
Jag fäster min blick på ljuset.
Det är konstigt det där med ljus.
Ljus tränger sig alltid in i de mörkaste vrår.
Och tvingar mörkret att dra sig tillbaka och kapitulera
Precis som det alltid kommer att göra
kommer även min blick alltid att dras till den strimma ljus som tränger sig in genom dörren.
Kommentarer
Trackback
