longday

Efter jag slutat skolan och kommit hem till same old Rönninge så tänkte jag gå på en promenad runt sjön eftersom att det var så fin sol. Och på vägen gick jag in till min fina Sara. Hon var sjuk och hade fått en mans röst :) haha Det jag vill säga är att jag tycker om henne och trots att vi sitter och löser korsord med hennes (också sjuka) syster. Det spelar ingen roll vad vi gör, jag trivs och känner mig helt enkelt bättre i hennes närvaro! 
Oj, vad skulle jag göra utan henne?


I will hold your hand for a long time