One night to push and scream

Ibland gör det sådär fruktansvärt ont. Ont ända in i hjärtat, in i själen. Tårar som rinner och bara rinner utan att sluta. Jag tänker på dig och undrar ofta hur du mår men jag blir inte klokare av de. Jag undrar om det gör lika ont i dig? Jag undrar om du tänker på mig?

Dom gånger jag inte har ont mår jag faktiskt riktigt bra. Jag känner en styrka växa inom mig och en längtan till framtiden och vad den har att bjuda på. Jag tror du känner samma sak. Jag tror vi var redo för att gå vidare. Jag tror vi båda känner det. Men jag kommer aldrig kunna säga att jag inte älskar dig för då skulle jag ljuga.

För jag älskar dig och kommer alltid att göra det
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0