the first days of spring

First days of spring.
The light, the smell and all the forgotten farewell
There´s a hope in every new seed
that gives me this need
to love
Love

Stars hide your fires, these here are my desires

Roll away your stone, I’ll roll away mine
Together we can see what we will find
Don’t leave me alone at this time,
For I am afraid of what I will discover inside

It’s not the long walk home
that will change this heart,
But the welcome I receive with the restart

Marking the territory of this newly impassioned soul

if i fall, would you pick me up?

när jag får en ledig stund över sätter jag gärna på radion. P3 ska det vara. Jag älskar deras morgon program och jag njuter av musiken de spelar. Jag gräver ännu en gång ner mig i musiken och bara flyter med. Det finns liksom inget stopp.. Jag sätter mig och bara lyssnar i timmar trots att dammtussarna blir allt mer framträdande i mitt rum och mina kläder börjar sina då alla kläder ligger i smutsiga högar på golvet.

Mamma tjatar och säger att mitt rum är äckligt. Jag bara går på med stängda öron och orkar inte se eller höra det. Bryr mig inte ifall mitt rum är stökigt när det finns så mycket annat viktigare att tänka på som snurrar runt i mitt huvud.

Men snart kommer mitt rum glänsa igen, för det är ju påsken som snart tittar in. Och till högtider städar jag faktiskt alltid. Så det kommer få ett lyckligt slut detta tragiska och äckliga rum. 

Det vankas bättre tider 



I en blå container fann jag dig. Det bästa i mitt liv har varit gratis

Det finns en doft som man kan känna
varje vår när det ska smälta det är så lite kan man tycka
men i Sverige är det mycket.


It's time for Africa

Jag har en sådan längtan och begäran. En längtan som bubblar nu, jag känner den.. Den puttrar. Jag vill göra det här. Jag vill. Jag måste göra det här för min egna skull! Jag kan inte missa detta för det är viktigt! Jag vill kunna göra en skillnad för mitt hjärta skriker efter det.

it's in the water where you came from



Livets kaos

Alla dessa beslut. Allt som förväntas av en från olika håll. Vad vill jag, vad vill du, vad vill vi?
Vad vill jag? massor har dykt upp på senaste tiden och jag vet inte åt vilken riktning jag vill gå? jag bara vandrar på här i min vardag som om jag vore uppe i det blå hela tiden. Snart kommer verkligheten ikapp och jag måste välja, kan inte skjuta upp det länge till.

Och ibland tänker jag skit samma. Jag är bara 20 år och jag har ett helt liv framför mig. Jag behöver inte planera upp allt i minsta detalj som om livet tar slut vid 25. Jag vill ju vara spontan, jag vill kunna leva för stunden men är det de rätta? 

RSS 2.0